Ryaverket kraftvärmeverk

Ryaverket ligger på Kilsundsgatan i Borås och har funnits sedan mitten på 60-talet. Här omvandlas bland annat ditt brännbara avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och el.

Hitta till Ryaverket

Besöksadress: Bäckeskogsgatan Port 4
Leveransadress Gods: Kilsundsgatan 14
Flisleveranser: Kilsundsgatan Port 9

Ryaverket är vår största produktionsenhet när det gäller produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla. Ryaverket består av olika produktionsanläggningar:

1. Mätstation/våg

Varje inkommande biobränslelass vägs, provtas och registreras. Utifrån detta beräknas bränslets energiinnehåll.

2. Mottagningsficka biobränsle

Lastbilen tippar biobränslet i mottagningsfickan. Från fickan matas bränslet via skruvar och transportband till ett bränslelager – A-ladan. Under ett år tippas cirka 600 000 m³ biobränsle i mottagningsfickan.

3. Biobränslelager A-lada

Här lagras biobränslet tills det ska användas. Lagret rymmer cirka 12 000 m³ biobränsle. På väg in till biobränslelagret passerar bränslet en beredningsstation, där överstort material och eventuellt metallskrot avskiljs. Den överstora flisen krossas och återförs till bränslet och metallskroten går till återvinning.

4. Avfallsbränslelager

I avfallsbränslelagret lagras krossat avfall, som har genomgått beredning på Sobackens avfallsanläggning. Avfallsbränslet leds via transportband från lagret in till avfallspannorna. En del av pannornas förbränningsluft tas från avfallslagret, detta skapar ett undertryck i byggnaden vilket förhindrar att lukt sprids till omgivningen.

5. Kraftvärmeverket

På Ryaverket finns fyra ångpannor (2 biobränslepannor och 2 avfallsförbränningspannor) och två ångturbiner. I biobränslepannorna förbränns biobränsle (främst skogsflis) för att värma vatten till ånga. Pannorna har vardera en effekt på 65 MW. I avfallsbränsleångpannorna förbränns utsorterat brännbart avfall, det vill säga bland annat de vita påsarna från hushållen. Pannorna är på 20 MW vardera och vid full last förbränns cirka 14 ton/timme avfall i de båda pannorna. Ur avfallspannornas rökgaser återvinns ytterligare nästan 10 MW via en rökgaskondenseringsanläggning.

Ångan från de fyra ångpannorna går till två ångturbiner som genererar elektricitet. Effekten på turbinerna är 20 MW respektive 17 MW. Elproduktionen följer till stor del värmebehovet i fjärrvärmenätet.

Vid förbränning uppkommer aska. Askan från biobränslet återförs till skogen som ett gödningsmedel. Vad gäller avfallsaskan används vissa fraktioner som konstruktionsmaterial på Sobackens avfallsanläggning, efter att metaller har siktats bort. De andra fraktionerna körs idag till Langøya i Norge där den omhändertas i en särskild process.

6. Hetvattencentral Bäckeskog

I hetvattencentralen används bioolja och gasol för att producera värme till fjärrvärmenätet. Hetvattencentralen är en stöd- och reservanläggning till kraftvärmeverket.

7. Fjärrkylacentral

Fjärrkyla fungerar i stort sett på samma sätt som fjärrvärme men istället för varmt vatten är det kallt vatten som levereras till kunderna. Det kalla vattnet produceras via kylmaskiner av två olika tekniker: klassiska eldrivna kompressorkylmaskiner (samma teknik som ett kylskåp) och absorptionskylmaskiner som drivs av fjärrvärme.

8. Ackumulatortank

Ackumulatortanken är 70 m hög och rymmer ungefär 37 000 m3 fjärrvärmevatten. Den fungerar som en jättestor termos där varmt vatten kan lagras för att sedan användas när det behövs. Ackumulatorn kan användas som en spets- eller reservanläggning.

9. /10. /11. Oljetank, gasoltank och biooljetank

Tankarna innehåller eldningsolja, bioolja och gasol. Eldningsoljan används till avfallspannornas start- och stödbrännare. Biooljan och gasolen är bränsle till pannorna i hetvattencentralen.

Reserv- och stödanläggningar

Förutom Ryaverket och hetvattencentralen Bäckeskog har Borås Energi och Miljö reserv- och stödanläggningar runt omkring i staden (en vid Hultasjön, en vid Lasarettet och två på Viared). En av anläggningarna på Viared är en pelletspanna, i övrigt är anläggningarna oljeeldade. Till fjärrvärmenätet är även en värmepump kopplad. Denna värmepump utvinner värmen i det renade avloppsvattnet från reningsverket på Gässlösa. Pelletsanläggningen på Viared och värmepumpen fungerar i första hand som stöd till Ryaverket vid kall väderlek. Övriga anläggningar inklusive Hetvattencentralen Bäckeskog används främst som reserv om det skulle bli stopp på Ryaverket.

I Fristad finns ett fristående mindre fjärrvärmenät, med en egen produktionsanläggning. Här eldas i första hand biobränsle (briketter och pellets) men det finns även två oljepannor som reserv och stöd vid kallt väder.

Ryaverkets historia

  • 1965 invigs Ryaverket, produktion sker med tjockolja.
  • 1984 byggs Ryaverket om till att omfatta fastbränsleeldning vilket innebär kol och biobränsle.
  • 1990-1991 stängs den gamla avfallspannan.
  • 1995 byggs biobränsletorken och därmed fasas användningen av kol ut. Första fjärrkylaanläggningen tas i drift vid Storknallen.
  • 2004 invigs avfallsförbränningen via två avfallsbränsleångpannor.
  • 2006 byggs centrala fjärrvärmenätet ut och kopplas ihop med det lokala fjärrvärmenätet i Sandared.
  • 2008 byggs centrala fjärrvärmenätet ut och kopplas ihop med det lokala fjärrvärmenätet i Dalsjöfors.
  • 2009 tas ackumulatortanken i drift. Pelletspannorna i Dalsjöfors flyttas till Fristad.
  • 2014 Rökgaskondensering installeras efter avfallspannorna på Ryaverket och ytterligare nästan 10 MW kan utvinnas ur avfallet. En ny pelletseldad spetsanläggning tas i drift på Viared.

Kontakta oss på Kundcenter

020-97 13 00

Mån–tors: 07:30–16:00 | Fre: 07:30-15:00 (lunchstängt 12:00-13:00)

Felanmälan för fjärrvärme, fjärrkyla, biogas, vatten och avlopp kan göras på telefon dygnet runt.